Kammarrätten i Stockholm(KIS) har fått ett mycket stort ansvar på domstolens axlar nämligen att säkerställa rättssäker rättstillämpning för Ulla Simmons, i grunden då utifrån EU-rättigheten till fri rörlighet och nu fråga om Rättighetsstadgan och EU-rätten gäller emot motparten Försäkringskassan. Nu skall fråga om prövningstillstånd avgöras i KIS.

Tidigare insikter och erfarenheter utifrån prövningstillståndsfråga i högre instans, då fråga om kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen, är att dessa godtyckligt prövat fråga om prövningstillstånd.  Dvs. icke alls erbjudit opartisk domstol och rätt till ett effektivt rättsmedel, då i alla de ärenden om EU-rättighet till bättre/effektivare gränsöverskridande vård vi har fullständiga insikter i och varit/är delaktiga i.

Du kan i inlaga bl.a. läsa följande;

• Rubriken har således bevisat att unionsmedborgaren, Ulla Simmons, har en grundläggande EU-rättighet till fri tjänstemarknad som inkluderar även sjukvårdstjänster redan innan Simmons går till domstol.

• Det är domstolens uppgift enligt Ciola punkt 33 och Bressol punkt 77 att värna den enskildes EU-rättighet.

• Varken Försäkringskassan eller förvaltningsrätten har här utfört sitt ålagda uppdrag från EU-domstolen domar, EU-praxis som gäller som svensk direktverkande lag.

• Trots dessa försummelser från myndigheterna, måste det anses klarlagt att den enskilde äger en obruten unionsrätt till fri rörlighet vid ingången till nästa domstolsinstans.

 Plötsligt vänder bevisbördan

EU-praxis har fastslaget att inskränkaren har bevisbördan.

När som i detta fall att förvaltningsrätten inte gör sitt ålagda uppdrag genom dom i EU-domstolen, nämligen att värna den enskildes EU-rättighet(se Bressol punkt 77 och Ciola punkt 33), så tvingas den enskilde överklaga till kammarrätten(högre instans).

Men enligt svensk rättstradition ska då unionsmedborgaren Simmons plötsligt bära bevisbördan för att få prövningstillstånd!

Alltså den rättighet som [1]rättighetsstadgan gett genom unionsmedborgarskap till den enskilde och den skyldighet som rättighetsstadgan genom artikel 52 och andra EU-praxis ålagt inskränkaren byter plötsligt plats!

 Inskränkaren avlastas bevisbördan och unionsmedborgaren Ulla Simmons måste bevisa sin rätt genom att övertyga kammarrätten att den lägre domstolen gjort ett grovt fel för att prövningstillstånd ska beviljas.

 Per definition så blir det att den lägre instansen får göra fel, bara inte felet är ”grovt”!

 Eftersom begreppet ”grovt” inte är definierat i EU-rätten och när därtill svenska domstolar inte tydligt motiverar i sina avslag för prövningstillstånd, går det heller inte för den enskilde lista ut var gränsen för ”grovt” går.

Du läser inlagan och  vissa av bilagorna via dessa länkar;

Inlaga till Kammarrätten i Stockholm av 2014-02-12 i mål nr 7412-13  Ulla Simmons läser du via denna länk 

https://db.tt/tjtIUgOp 

EU-kommissionen Formell underrättelse Överträdelsens nummer 2003/2161 med bilaga C(2004)1185, 2 sidor, via denna länk

EU-kommissionen Bryssel 20040330 Överträdelsens nr 2003 2161 till staten Sverige

Nytt från Europadomstolen 11, sidan 5-7 sammanfattning på svenska av domen Andersson emot Sverige av datum 2010-12-07, totalt 26 sidor.

https://db.tt/IrVmjohI