• Arkiv

  • Kalender

    oktober 2016
    m ti o to f l s
    « Jul    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  

EU-kommissionen

EU Pilot 932/2010 arbetsgruppen AMBU komplettering till EUROPEISKA KOMMISSIONEN anmälan mot staten Sverige, kompletterings datum 2011-05-23

”EUROPEISKA KOMMISSIONEN sida 1 av 8

GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR

referensnumret EU Pilot 932/2010 mot Sverige

Enhetschef Demetris Vryonides

SANCO A2/GH/kva(2011)410864

[email protected]

Bryssel

Denna skrivelse/komplettering skall diarieföras i laga ordning, dnr begäres som bekräftelse, med vändande e-post till [email protected] , på att EU-kommissionen emottagit denna komplettering från arbetsgruppen AMBU, Sverige.

2011-05-23

EU Pilot 932/2010 arbetsgruppen AMBU komplettering till EUROPEISKA KOMMISSIONEN anmälan mot staten Sverige .

Eftersom ärendet pågått i 2 år så finns anledning att återföra till grunden för anmälan, nämligen att svenska myndigheten Försäkringskassan(FK) i Sverige vägrar erkänna EU-domstolens beslut. Bilagd komplettering med patientens inlagor och FK:s avslag utifrån artikel 56 och 57 EUF torde komprimera problemställningen.

Nedkortad resumé

17 augusti 2010 har EU-kommissionen till Sveriges Regering ställt frågan om förenligheten med 56 EUF eftersom Försäkringskassan kräver exakt lika behandling som i Sverige för att ersättning skall utbetalas för gränsöverskridande vård.

Svenska Regeringen genom Regeringskansliet har 2010-09-30, S2010/3209HS besvarat frågor på sidan 2, 4:e stycket citat; ”Sammantaget finns det alltså inget krav på att den behandling som söks i annat EU/EES-land ska vara identisk med den behandling som skulle ha erbjudits patienten i Sverige.” Slut citat.

I bilagt ärende motsäger Försäkringskassan(FK) Sveriges Regerings svar till EU-kommissionen här ovan genom avslagsmotivering 2011-02-24 citat; ”Du får inte ersättning därför att du behandlats med en vårdmetod som inte stämmer överens med den som används i Sverige” Slut citat.

Som stöd för sitt avslag anger FK EUF-fördragets artiklar 56 och 57(se bilaga D).

Dessa avslagsbesked är generella av FK och innehållsmässigt tvärtemot vad Sveriges Regering garanterat i citat här ovan, alltså tvärt emot vad Sveriges Regering garanterade i citatet ovan.

I brev av Guido Berardis EU-kommissionen Bryssel 31.3 2010 refereras även frågan om reseersättning vid vård utomlands. Även den frågan uppdateras i denna komplettering.

I avslagsbeslutet 2011-04-21 sid 3, bilaga C, skriver FK citat; ”I den bilagan som du hänvisar till har du även yrkat att få ersättning för resor samt andra kringkostnader samt åberopat förordningar nr 883/2004 samt 987/2009. Vården i här aktuellt fall(dvs. Irma Larsson) avgörs av artiklarna 56 och 57 EUF-fördraget. Vid förhandstillstånd är det möjligt att få ersättning för bland annat resekostnader. Vid tillämpningen av EUF-fördraget kan detta medföra andra utgifter än för själva vården. Ersättning kan i dessa fall endast betalas ut för kostnader som har ett direkt samband med vården. Därför kan inte heller ersättning för kringkostnader som åberopats i ärendet medges.” Slut citat.

Kommentar: Observera att FK avslår reseersättning utifrån artikel 56 och 57 EUF-fördraget men erkänner reseersättning utifrån förordningen 883/2004. Dvs. att fördraget ger sämre rätt än sekundärlagstiftningen förordning!!

I mål C-211/08 kommissionen mot Spanien punkt 40 anser EU-kommissionen att förordning och fördrag kompletterar varandra. I mål C-372/04 Watts punkt 60 understryker generaladvokaten att det saknas vägande skäl att tolka förordningen på ett sätt och fördrag artikel 49(numera 56) på ett annat sätt.

EU-kommissionen uppmanas kontrollera Försäkringskassans påstående om att fördrag ger sämre rätt än sekundärlagstiftningen förordning.

I sammanhanget ska informeras om att patienten Irma Larsson hade yrkat reseersättning i sin inlaga 14 december 2010(se bilaga E) både utifrån EU-förordningen 987 och även utifrån fördraget, mål C-372/04 Watts punkt 143 och mål C-8/02 Liechte.

Observera att Försäkringskassan undanhöll svar om reseersättning utifrån domarna Watts och Liechte dvs. fördraget!

Innan vi övergår till själva patientärendet Irma Larsson så sammanfattas denna resumé:

 

  1. Försäkringskassan åberopar artiklarna 56 och 57 EUF som stöd för avslag(jämför med C-211/08 kommissionen mot Spanien punkt 48-55 speciellt punkt 49)
  2. Sveriges Regerings garanti motsäges av Försäkringskassan avslagsmotiv om att endast ”exakt lika vårdmetod som i Sverige godkännes.”
  3. Reseersättning utifrån EU-domarna Watts och Liechte.(Lokalt finnes administrativa resecentraler som hjälper och utbetalar reseersättning till patienter inom Landstingen) FK nekar ersättning.
  4. Tvärt emot EU-kommissionen och generaladvokaten hävdar myndigheten Försäkringskassan att fördraget ger sämre rätt än förordning.

Med dessa inledande problem i minnet går vi över till ärendet Irma Larsson, som är ytterligare exempel på hur Försäkringskassan generellt vägrar följa EU-rättspraxis.

 

Bakgrund i ärendet Irma Larsson

Patienten Irma Larsson 87 år, person nr 1924-01-05–8728, har i 3 omgångar erhållit vård på privat klinik i Tyskland för sin onda rygg. Patientens läkare har 2009-09-08 skrivit att hon inte kan få begärd vård på hemorten. Dvs. patienten kan inte få lika effektiv vård i tid hemmavid.

 

Av läkarens brev och försäkringskassans intyg framgår att reumatisk vård(ont i ryggen) ingår i svensk lagstiftning. Alltså patienten uppfyller EU-kriterierna: lagstiftning, effektivare vård och att vården inte ges i tid.

Försäkringskassan vägrar respektera dessa EU-kriterier och har avslagit 2011-02-03 citat; ”Då vården som du fått i Tyskland inte överensstämmer med svensk vårdmetod kan ingen ersättning utbetalas.” Slut citat.

Tvisten gäller således:

  • dels att Försäkringskassan vägrar följa EU-kriterierna
  • dels att Försäkringskassan icke respekterar den vårdgivande läkarens vårdmetoder, godkänd i Tyskland. Dvs. Försäkringskassan gör en gränsöverskridande myndighetsutövning och respekterar således inte Tysklands suveränitet att avgöra och kontrollera sin egen vård.

Saken

Patienten Irma Larsson har i skrivelse 4 mars 2011, bilaga A, bemött Försäkringskassan med hänvisningar till Lissabonfördragets rättighetsstadga, begärt att få svar på varför Försäkringskassan tolkar EUF-artikel 56 tvärtemot EU-rättspraxis, begärt att få svar på varför EU-mål Elchinov inte respekteras m.m.(se bilaga A)

För att underlätta för Försäkringskassan bifogades hela domen C-173/09 Elchinov i skrivelsen, därtill i särskild bilaga utpekades viktiga punkter i Elchinov-domen(se bilaga B). Därtill bilades kopia på artiklarna 56 och 57 EUF-fördraget(tidigare artikel 49 och 50).

I sitt slutliga beslut 2011-04-21(bilaga C) har svenska myndigheten Försäkringskassan(FK) på sid 3 sista stycket beslutat citat; ”Därmed anser omprövningsenheten(FK) att de yrkanden som du fört fram har bemötts.Försäkringskassan har beaktat de skäl som du åberopat för att få ändring av tidigare beslut, men dessa kan inte anses styrka att rätt till ersättning finns.” Slut citat.

Är EU-rättspraxis underställd svensk myndighet? Alltså i den vägningen mellan rättighetsstadgan, EU-mål C-173/09 Elchinov och artiklarna 56,57 EUF på ena sidan och Försäkringskassans påståenden, som inte är definierade i svensk lagstiftning(dvs. saknar laga stöd), väljer Försäkringskassan att ställa sig över EU-rättspraxis! Dvs. betraktar EU-domstolens domar som underställd vad Försäkringskassan anser!

Alltså Försäkringskassan anser i sitt svar att rättighetsstadgan och EU-dominte innehar styrka nog att bevisa rätt till ersättning! Försäkringskassan anser här EU-olagligt att det är patientens sak att styrka sin rätt till ersättning dvs. tvärt emot EU-praxis där det är inskränkarens(Försäkringskassan) skyldighet att bevisa sin rätt till inskränkning.

Har EU-kommissionen makt försvara sina löften? Svenska myndigheten Försäkringskassan har genom sin vägning av insända EU-rättspraxis ställt mot vad Försäkringskassan anser beslutat att Försäkringskassan, i lag icke verifierade motiven, är överställda EU-domstolens dom Elchinov, Lissabonfördraget och annan EU-rättspraxis.

Av EU-kommissionens meddelande 19 oktober 2010 IP/10/1348 framgår att citat

”Medlemmarna i kommissionärs kollegiet avlade för första gången i maj i år en högtidlig förklaring om att stadgan samt fördragen ska upprätthållas”(IP/10/487) Slut citat.

Viviane Reding, EU-kommissionär, lovar att, citat; ”kommissionen kommer att använda samtliga tillgängliga verktyg, även överträdelseförfaranden när det är nödvändigt, för att se till att stadgan efterlevs” Slut citat.

Principen att patienten ska bevisa sin rättighet är detta förenligt med rättighetsstadgan och EU-rättspraxis? Några konsekvenser av att Försäkringskassan anser sig stå över EU-rättspraxis. Av EU-mål C-211/08 datum 15 juni 2010, EU-kommissionen emot Spanien, punkt 49, beskrivs att individen har rätt att motta och dra fördel av tjänstegivare som är etablerade i annan medlemsstat,utan att hindras av restriktioner, samt att det är frihet för tjänsteföretaget(doktorn) att tillhandahålla tjänster.

Försäkringskassan respekterar ingen av dessa friheter genom motiveringen till avslag 2011-02-24, citat; ”Du får inte ersättning därför att du har behandlats med en vårdmetod som inte stämmer överens med den som används i Sverige.” Slut citat.

Alltså den tyske läkarens rätt att erbjuda vård inskränkes och patientens rätt att få effektivare vård inskränkes även.

Konsekvens: Punkt 49 i ovanstående dom respekteras ej av Försäkringskassan. Försäkringskassan skriver i sitt avslag av 2011-04-21 sidan 2, 3:e stycket, citat; ”I avsaknad av en harmonisering på gemenskapsnivå fastställs lagstiftningen i varje medlemsstat under vilken villkor som rätt eller skyldighet att ansluta sig till system föreligger samt under de villkor som rätt till förmåner föreligger”Slut citat.

Försäkringskassan har här hänvisat till mål C-157/99 Smitts och Peerbooms.

Vad Försäkringskassan undanhållit för patienten är Smitts och Peerbooms punkt 45 att det är lagstiftaren som ska besluta de villkor om rätt till förmåner! Alltså det är lagstiftaren, icke Försäkringskassan som ska besluta om reglerna för gränsöverskridande vård.

I avsaknad av svensk lagstiftning(enligt Sveriges Regering) så har myndigheten Försäkringskassan på eget initiativ(utan lagstöd) infört obefogade inskränkningar(se mål C-173/09 Elchinov punkt 40) grundade på citat; ”Dåvarande Regeringsrätten har i mål nr 5595-99(Jelinek), slagit fast att avgörande för frågan om ersättning skall utges för den utförda vården är, med hänsyn till hur den svenska sjukvården är organiserad och finansierad.” Slut citat(se Försäkringskassans avslag, bilaga C, 2011-04-21 sid 2, nedre delen andra stycket).

Alltså grunden för Försäkringskassans uppbyggnad av obefogade inskränkningar utgår från – med hänsyn till hur den svenska sjukvården är organiserad och finansierad. Därmed respekterar inte Försäkringskassan mål C-372/04 Watts, där organisation och finansiering utreddes, se bl.a. punkt 90 ”oberoende av hur det nationella system är uppbyggt”.

Av patientrörlighetsdirektivet av 19 januari 2011 som syftar till förtydligande av det befintliga ramverket, förordningen(EG) nr 883/2004 skrives i artikel 1.2 citat; ”Detta direktiv ska tillämpas på tillhandahållande av hälso- och sjukvård till patienter oavsett hur vården organiseras, tillhandahålles och finansieras.Slut citat.

Därmed har det åter bevisats att Försäkringskassan varken respekterar EU-dom eller innehåll i direktiv. När då Försäkringskassans inskränkningar bygger på tvärtom tolkningar och trots emot EU-rättspraxis då infinner sig beviset att inskränkningarna är obefogade.

I Försäkringskassans upplysning till patienten angående att medlemsstaterna hade rätt organisera vård i avsaknad av harmonisering etc. undanhölls även Smitts och Peerbooms punkt 46. Citat; Medlemsstaterna skall likafullt iakta gemenskapsrätten vid utövande av denna behörighet(domen C-158/96 Kohl punkt 19) Slut citat.

Under denna rubrik har bevisats att Försäkringskassan undanhållit kravet om att det är lagstiftaren icke myndigheten Försäkringskassan som reglerar villkor för gränsöverskridande vård.

  • Försäkringskassan har således övertagit rollen som lagstiftare och infört obefogade inskränkningar.

I brev till Sveriges Regering 19 november 2010 har undertecknad ställt frågor omkring denna situation. Trots flertal påminnelser vägrar Sveriges Regering besvara bl.a. frågan varför Försäkringskassan tillåtes motivera sina propåer för avslag utifrån svensk lagstiftning och svensk praxis(som saknas enligt Sveriges Regering). Samma skrivelse har sänts till EU-kommissionen, se SG EUPILOT DOC 2010 6065, denna inlaga om 15 sidor bifogas som bilaga F.

Sveriges Regering anser 21 juli 2010 S2010/3209/HS KOM:s ref. nr 932/10 MARK sidan 2 att citat”Reglerna och förfarandet är förutsägbara och lättillgängliga och garanterar en enhetlig hantering av ärendena” slut citat.

Nytt citat; ”Kriterierna som ligger till grund för Försäkringskassans hantering bygger på en dom från 2004 av den svenska högsta förvaltningsdomstolen(Regeringsrätten)slut citat.

OBS Sveriges Regering bortser här från EU-domstolens överhöghet!

I nästa inlaga till EU-kommissionen 2010-09-30 så har på sid 1 Regeringen ändrat grunden för Försäkringskassans agerande till citat; ”Istället bygger Försäkringskassan, vilken är ansvarig myndighet, sin hantering på EU-domstolens rättspraxis.” slut citat.

I denna skrivelse 2010-09-30 ändrar Regeringen rättsgrunden från svenska högsta förvaltningsdomstolen till EU-rättspraxis.

Men i samma skrivelse sid 2, stycke 2, gäller plötsligt inte längre EU-rättspraxis, dvs. förordning 883/2004 skäl 16 citat; ”Inom gemenskapen är det i princip inte berättigat att göra rättigheter som rör social trygghet avhängliga av de berörda personernas bosättningsort.” slut citat.

Sveriges Regering ändrade sig igen och här gäller ej längre EU-rättspraxis utan nu förordar Sveriges Regering bostadsort genom citat; ”Det innebär att när en person söker ersättning för vårdkostnader med stöd av artikel 56 i EUF-fördraget som uppkommit i ett annat EU/EES-land så kan personen ersättas för vård som huvudsakligen skulle bekostas av det landsting där personen är bosatt.” slut citat.(Landsting är geografiskt bosättningsområde)

Artikel 56 EUF är kopplad till Lissabonfördraget(som Sverige drev igenom) och dess rättighetsstadga med artikel 20 citat ”Alla människor är lika inför lagen”.

Sverige har 20 landsting med då möjlighet till 20 olika rättigheter enligt Sveriges Regerings skrivelse!

  • Är detta förenligt med rättighetsstadgan artikel 20 ”lika inför lagen”?

  • Var i artikel 56 tillåtes att ersättningsvillkor kopplas till bostadsorten?

Sammanfattning

  • Försäkringskassan gör gränsöverskridande myndighetsutövning och respekterar inte Tysklands suveränitet att avgöra lämplig vård.
  • Försäkringskassan anser att patienten skall bevisa sin rätt.
  • Försäkringskassan anser att rättighetsstadgan och domen C-173/09 Elchinov inte är tillräckligt tunga skäl för att patienten har bevisat sin rätt!
  • Försäkringskassan inskränker både den tyske läkarens rätt att ge vård och patientens rätt att motta gränsöverskridande vård!
  • I brist på svensk lagstiftning inom gränsöverskridande vård har myndigheten Försäkringskassan på eget initiativ infört egna obefogade inskränkningar som är EU-olagliga!

Sveriges Regering ger motstridiga besked om EU-rättspraxis och myndigheten Försäkringskassans arbetsunderlag!

Sveriges Regering antyder även

  • att de inte har makt över Försäkringskassan självständighet

och därigenom abdikerat från löftet

  • att upprätthålla lojalitetsplikten inom Sveriges gränser.

Yrkanden och frågor

Eftersom EU-kommissionen under 2 år varit informerad om svenska Försäkringskassans vägran att följa EU-rättspraxis och ingen konkret förbättring skett för patienterna generellt så måste EU-domstolen få uppdraget att genom dom få svenska myndigheter och vissa förvaltningsdomstolar till att respektera EU-rättspraxis.

En EU-dom riktad direkt mot Sverige skulle möjligen ge Sveriges Regering kurage att uppfylla sitt löfte enligt lojalitetsplikten! När det konstaterats och bevisats att Försäkringskassan trotsar all EU-rättspraxis vilken vilja och makt har EU-kommissionen att då genomföra Vivianne Redings löfte om respekt för unionsrätten?

 

På vilket sätt är Försäkringskassans beslut och åtgärder förenliga med mål C – 398/95 S.E.T.T.G. punkt 16 och mål C-76/90 Säger punkten 12 och mål C-224/97 Ciola punkt 16?

I bl.a. mål C-368/98 Vanbraekel punkterna 38-44 framgår att sjukvårdstjänster ingår i fri rörlighet. Har då svenska myndigheten Försäkringskassan utifrån ovanstående domar rätt att diskriminera tjänstegivare i andra EU-länder?

Behövs ytterligare bevis står undertecknad till tjänst.

All kommunicering skall ske via e-post till [email protected]

Se sidan 8 för bilageförteckning

Brattvall 2011-05-23

Assar Fager, en av tre i arbetsgruppen AMBU

Denna komplettering kommer att publiceras på AMBU:s hemsidahttp://nackskadeforbundet.se/AMBU.php för allmänhetens kännedom.

Arbetsgruppen AMBU består av Assar Fager, Bert Magnusson och Ulf Bittner. Du kan läsa mera om arbetsgruppen AMBU via denna länk http://nackskadeforbundet.se/AMBU.ph

Bilageförteckning, bilagor som bifogas som bifogad fil, totalt 25 sidor.

A) 2 sidor.

Irma Larsson skrivelse 4 mars 2011(visar på EU-rättspraxis som Försäkringskassan vägrar godkänna)

B) 2 sidor

Viktiga punkter ur mål C-173/09 Elchinov

C) 4 sidor

Försäkringskassans avslag 2011-04-21(där de anser sig stå högre än EU-rättspraxis, se sid 3 sista stycket)

D) 1 sida

Försäkringskassans avslag 2011-02-24

E) 1 sida

Irma Larsson skrivelse 14 december 2010 till Försäkringskassan angående bl.a. reseersättning

 

 

F) 15 sidor

Skrivelse till Sveriges Regering m.fl. 2010-11-19, internt reg. nr hos EU-kommissionen SG EUPILOT DOC 2010 6065(bekräftat av Geraldine Fages emottagit som komplettering till anmälan mot Sverige av arbetsgruppen AMBU)”

 


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu