Arbetsgruppen AMBU fick 2011-08-31 skrivelse från EU-kommissionen med bl.a. begäran om komplettering med dokumentation av bevis utifrån anmälan mot staten Sverige av datum 2009-05-27(pågående fördragsbrottsgranskning mot Sverige,EU Pilot 932/2010/MARK mot Sverige).
Skrivelsen som denna dag gått till EU-kommissionen/ GENERAL DIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR kan du läsa via denna länk EU-KOMMISSIONEN sida 1 av 17, arbetsgruppen AMBU svar av datum 2011-09-16 pdf
Skrivelsen är uppbyggd utifrån frågeform och här får du en inblick i vad som bl.a. delges på sidan 14, citat;
Fråga 7 a)
EU-domstolen har redan 2007-04-19 i Stamatelaki domen, punkterna 36-38, underkänt Greklands propå om gränsöverskridande kvalitetskontroll. Är då Sveriges gränsöverskridande dubbla kvalitetskontroller förenlig med ovanstående EU-dom och patientrörlighetsdirektiv artikel 1, 1a och 1b om vårdlandets suveränitet av egen kvalitetskontroll?
Fråga 7 b)
- Sveriges Regering har i brev till EU-kommissionen 2010-09-30 sidan 2 anfört att gränsöverskridande kvalitetskontroll göres utifrån folkhälsoperspektiv. Utifrån att Greklands gränsöverskridande kvalitetskontroll underkänts av EU-domstolen(likväl även Luxemburg), hur är det då möjligt att Er personal(GENERALDIREKTORATET FÖR HÄLSO- OCH KONSUMENTFRÅGOR) inte upptäcker att Sverige icke respekterar andra medlemsländers suveränitet att utföra kvalitetskontroll på given vård inom eget territorium, samt att Sverige inte respekterar EU-praxis, fördrag och direktiv?
Fråga 7 c)
Sverige har i ovan nämnda brev, sidan 2, tydligt ansett sig ha rätt till gränsöverskridande kvalitetskontroll ur folkhälsoperspektiv. EU-domstolen har redan avslagit Greklands regerings propå om kvalitetskontroll av vårdlandets givna vård(Stamatelaki punkt 36-38).
Varför behandlas dessa 2 medlemsländer olika utifrån perspektivet ”gränsöverskridande kvalitetskontroll” av vårdlandets vårdgivare och dess behandlingsmetoder?
Fråga 7 d)
I tidigare nämnd EU-dom C-211/08(kommissionen mot Spanien) punkt 49 anser domstolen att det ska råda frihet för EU-medborgare(obs svenskar undantages ej) dra fördel av kompetenser av andra länders tjänstegivare, utan att hindras av restriktioner.
Sverige har dokumenterat 2 restriktioner: dels ur folkhälsoperspektiv(enligt Sveriges Regerings brev till EU-kommissionen 2010-09-30, mitt på sidan 2) dels utifrån interna svenska kvalitetskontrollen ”vetenskap och beprövad erfarenhet”(enligt Försäkringskassan och Länsrätten i Hallands län, t.ex. målet mot Inger Larsson sidan 4 sista stycket).
- Är dessa två svenska restriktioner förenliga med EU-praxis i punkt 49 i domen C-211/08 där det stadgas om frihet att mottaga tjänster utan att hindras av restriktioner?
- Begäran: Ifall de två svenska restriktionerna är förenliga med nämnda dom punkt 49, så begär jag att Ni motiverar ställningstagandet utifrån Rättighetsstadgan artikel 41.2c. Slut citat.