2011-09-04 Du får här tillgång till skrivelse/inlaga av denna dag till Förvaltningsrätten i Härnösand som bl.a. påvisar misstanke om jäv i svensk förvaltningsdomstol.
Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH) sida 1 av 21
Box 314
871 27 Härnösand
Kopia för kännedom och åtgärd;
Sveriges Regering, justitieminister Beatrice Ask [email protected]
Domstolsverket Barbro Thorblad [email protected] [email protected]
EU-kommissionen, Pierre Schellekens [email protected]
Pierre S. Denna skrivelse är att betrakta som komplettering till anmälan mot staten Sverige, 932/2010/MARK mot Sverige, vänligen men bestämt ombesörj så skrivelsen/inlagan kommer GD för hälso- och konsumentfrågor tillhanda. Bevis för hur det är i verkligheten för svenska unionsmedborgare i svensk domstol, generella bevis då det rör många svenska medborgare.
Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, dnr emotses som bekräftelse via vändande e-post till [email protected] på att Sveriges Regering, Domstolsverket och EU-kommissionen emottagit denna skrivelse.
Media/journalister som får del av skrivelsen/inlagan
Örnsköldsviks Allehanda, Jimmy Näslund [email protected]
Tidningen Ångermanland, Klas Leffler [email protected]
Expressen, Niclas Svensson [email protected]
Aftonbladet, Lena Mellin [email protected]
DN Gunilla Herlitz [email protected] Maciej Zaremba [email protected]
SVD Lena K. Samuelsson [email protected]
Denna inlaga skall i laga ordning registreras av registrator, begär bekräftelse via vändande e-post till [email protected] att FIH emottagit denna skrivelse.
All kommunicering i ärendet/målen skall ske via e-post till [email protected] då undertecknad ofta är på resande fot och stora delar av året befinner sig utomlands.
Solberg 2011-09-04
Kommunicering/komplettering i mål 1899-10E, beslut av 2011-08-19, i mål 1730-1732-10E, beslut av 2011-08-19 och i mål 2859-10E/2956-10E beslut av datum 2011-08-19. Dessutom komplettering till alla mål undertecknad har för egen del i Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH) och komplettering till alla mål som undertecknad är ombud för i FIH.
Följande anföres punktvis;
1. Opartisk domstol?
Domstolen FIH motsätter sig att inhämta sakkunnighetsutlåtande.
Misstanke om jävig domstol föreligger.
Hävdar att domstolen icke här är opartisk och domstolen har tidigare påvisat partiskhet inledningsvis med att rubricera sakfrågan utifrån motparten Försäkringskassans uppfattning, trots att domstolen besitter kunskap om att målrubriceringskod 50 Socialförsäkringsersättning på EU-rättslig grund existerar och skulle ha använts direkt.
Bevis, citat;
Hej
Den 25 maj 2009 så publicerades uppgiften
Målgrupp 50 Socialförsäkringsersättning på EU-rättslig grund och måltyp 5001 Arbetslöshetsersättning på EU-rättslig grund
Uppgifterna kommer från den grupp, som arbetar med expedieringshandboken för de allmänna förvaltningsdomstolarna och de är kammarrättsråden Bodil Stelzer och Göran Mattsson vid kammarrätten i Jönköping. Båda nås på telefon 036-15 65 00 och deras mejladress är [email protected] och [email protected].
Med vänlig hälsning
Gunilla Fransson
Produktspecialist, Utvecklingsavdelningen, Enheten för kund- och produktstöd, Domstolsverket
036-15 54 80 • [email protected] • Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Fax: 036-16 57 21 • www.domstol.se
2. Gränsöverskridande vård mål
Sverige har ingen lag för gränsöverskridande vård. Sverige är EU-medlemslands sedan 1995.
Bevis;
A) Prop. 1993/94:114, sidan 32, 4:e stycket, citat;
Kommentar;
Således har domstolen skyldighet att opartiskt och rättssäkert att i sakfråga målrubricera utifrån sakligt korrekt och rättsäker målrubricerings kodifiering, så skedde icke initialt i domstolen FIH. Dessutom visar tydligt domstolen FIH att taga partisk ställning för motparten Försäkringskassans uppfattning, som i sakfrågan är, bevisligen, densamma som domstolen FIH initialt rubricerade sakfrågan via svensk lag och därigenom icke har initialt handlagt ärendet/målen opartiskt och rättsäkert. Sverige har bevisligen ingen lag för gränsöverskridande vård!
B) Sveriges Regerings svar till EU-kommissionen går att läsa i sin helhet på sidan 5. Sveriges Regering har till EU-kommissionen 21 juli 2010, S2010/3209 HS(Av ”Sveriges svar” till EU-kommissionen på sidan 1 under rubriken 2) Ersättning för planerad vård utomlands, citat; ”Sverige har ingen nationell lagstiftning som reglerar den gränsöverskridande vården” slut citat.
Kommentar
Uppenbart är att domstolen FIH har inlett handläggningen av målen med att i sakfrågan rubricera utifrån Försäkringskassans uppfattning, skrivelsen till Sveriges Regering av 2011-04-07 (hela skrivelsen finns att läsa på sidorna 12-15) citat;
Bevis: Vid kontakt under gård dagen, 2011-04-05, med Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH)kvarstår dessa generella rättsosäkra fel! Detta berör mål i domstolen FIH utifrån rubricering i sakfråga;
- Mål 2956-10, 2859-10, 1899-10 dessa tre rubriceras i sak som ”Tillämpning om lagen om allmän försäkring”(FIH)
- Mål 1732-10, 1731-10 och 1730-10 dessa rubriceras i sak som ”Statligt tandvårdsstöd”(FIH)
- Mål 1899-10 rubriceras i sak som ”Tillämpning av lagen om allmän försäkring”(FIH)
Slut citat.
Kommentar;
Domstolen FIH har i efterhand korrigerat sakfrågan via den målrubriceringskod som är rättssäker och opartisk men det kan konstateras att om undertecknad icke upptäckt detta hade domstolen förmodligen fortsatt sin uppfattning och sitt godtycke med att rubricera ärenden som överklagas till domstolen utifrån gränsöverskridande vård inom EU/EES med svensk lag. Konklusion blir således att domstolen helt sonika samverkat med Försäkringskassan för att vilseleda/underlåta svenska unionsmedborgare rättssäker handläggning utifrån att bevilja Försäkringskassans uppfattning om vilket lagrum(svensk lag) sakfrågan skall prövas utifrån. Därmed har domstolen FIH avslöjats med att icke kunna leva upp till de krav/skyldigheter som EU-rättspraxis ställer på svensk förvaltningsdomstol, domstolens skyldighet är att skydda svenska unionsmedborgare för övergrepp från myndigheter(som i dessa målen myndigheten Försäkringskassan). Bevis, EU-rättspraxis Av EU-rättspraxis mål C-224/97 Ciola punkt 33 framgår att det åligger nationella domstolar att säkerställa så medborgare får del av gemenskapsrätten. Detta skydd mot nationella myndigheter gäller alla nationella bestämmelser som strider emot gemenskapsrätten.
3. Regeringsformen, svensk grundlag.
SFS 2010:140
Lag om ändring i regeringsformen
11 kap. Rättskipningen
Lagprövning
14 § Finner en domstol att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tillämpas.
Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.
Kommentar
Svensk förvaltningsdomstol, FIH, har i sakfråga rubricerat initialt utifrån svensk lag som inte finns, Sverige har ingen lag för gränsöverskridande vård, därmed konstateras brott av svensk förvaltningsdomstol mot svensk grundlag och EU-lag/EU-rättspraxis.
SFS 2010:140
Lag om ändring i regeringsformen
12 kap. Förvaltningen
Lagprövning
10 § Finner ett offentligt organ att en föreskrift står i strid med en bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning får föreskriften inte tilllämpas. Detsamma gäller om stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid föreskriftens tillkomst. Vid prövning enligt första stycket av en lag ska det särskilt beaktas att riksdagen är folkets främsta företrädare och att grundlag går före lag.
Kommentar
Uppenbart är att myndigheten Försäkringskassan icke besitter kompetens utifrån att i sak härröra i sakfråga gränsöverskridande vård ärenden till svensk lag vid prövning av gränsöverskridande vård ärenden, svensk lag som inte finns enligt Sveriges Regering. Således underlåter myndigheten Försäkringskassan generellt, många ärenden/bevis i denna inlaga, att tillämpa EU-rättspraxis och förhindrar därmed grovt uppsåtligt den fria rörligheten, ekonomiska incitament finns.
4. Att i efterhand, efter att felet/förseelsen/brottet uppdagats utifrån påpekande från undertecknad, påstå att man icke är jävig är icke juridiskt och rättsligt hållbart.
Skyldigheten för domstolen är att vara opartisk, EU-rättighetens för svenska unionsmedborgare, bevis;
Rättighetsstadgan, juridiskt bindande. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0389:0403:sv:PDF
RÄTTSKIPNING
Artikel 47
Rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol
Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i denna artikel.
Var och en har rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag. Var och en ska ha möjlighet att erhålla rådgivning, låta sig försvaras och företrädas.
Rättshjälp ska ges till personer som inte har tillräckliga medel, om denna hjälp är nödvändig för att ge dem en effektiv möjlighet att få sin sak prövad inför domstol.
5. Domstolen har inlett med att vara partisk när domstolen FIH målrubricerar initialt i sakfrågan utifrån svensk lag som inte finns vid gränsöverskridande mål, se punkten 2 som utgör bevis.
Att man efter påpekande och skrivelser från undertecknad ändrat till rätt målrubricerings kod 50 betyder inte att domstolen FIH icke är jävig och uppfyller kriteriet opartisk och rättvis.
6. Domstolen underlåter att inhämta sakkunnighetsutlåtanden
Domstolen anser utifrån eget godtycke och egna skönsmässiga bedömningar att sakkunnighetsutlåtande icke är av vikt för målets avgörande rättssäkert och opartiskt. Undertecknad har inhämtat CV och genomgångna kurser på dels föredragande Ulrika Åsberg och dels domare Essa Malmqvist.(bifogas som bilaga 1)
Domstolen borde kunna läsa innantill men uppenbart är att domstolen icke varit opartiska, kan icke uteslutas till 100 %, eftersom inledningsvis domstolen uppenbart och bevisligen i målrubriceringar påvisat partiskhet genom att rubricera utifrån motparten Försäkringskassans uppfattning om sakfrågan och därtill utifrån svensk lag som inte finns(se punkt 2, Sverige har ingen lag för gränsöverskridande vård)!
När en domstol anställer personal som skall gentemot det allmänna leva upp till opartiskhet, rättsäkerhet och saklighet men det uppenbart påvisas sådana allvarliga brister att initialt domstolen ger vid handen att svensk lag, som icke finns, är avgörande utifrån sakfrågan vid målrubricering är det synnerligen mycket allvarligt och dessutom icke rättssäkert och opartiskt!
Därav har icke domstolen levt upp till kriteriet för att ingjuta och leva upp till förtroendet och uppdraget/skyldigheten opartiskhet.
Åberopar därför artikel 47 i Rättighetsstadgan, Rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol, som bevis och underlag för att domstolen icke levt upp till vad artikel 47 ger vid handen.
Domstolen nekar sakkunnighets utlåtande inhämtas
Då domstolen initialt icke påvisat opartiskhet ifrågasätts självklart varför icke domstolen beviljar att sakkunnighetsutlåtande, som begärts av undertecknad skall inhämtas utifrån spets specialist kompetens just för att domstolen skall kunna opartiskt och rättssäkert avgöra målet, och frågan är då om domstolen är opartisk när man vägrar inhämta opartiskt sakkunnighetsutlåtande från spets specialistkompetens och bevisligen själva icke innehar denna kompetens! Domstolen har icke denna spets specialist kompetens på gränsöverskridande vård området och då utifrån EU-rättspraxis som gäller konstaterar undertecknad!
Undertecknad känner icke förtroende för domstolen FIH, jäv kan icke uteslutas och därför begär undertecknad av domstolen att den delen omprövas alternativt att ärendet/målen överflyttas till annan domstol där kriterierna för artikel 47 kan uppfyllas.
7. Rättegångsbalken och förvaltningsprocess lagen
Förvaltningsprocess lagen
24 § Rätten får inhämta yttrande över fråga, som kräver särskild sakkunskap, från myndighet, tjänsteman eller den, som eljest har att gå till handa med yttrande i ämnet, eller anlita annan sakkunnig i frågan. I fråga om sakkunnig gäller 40 kap. 2–7 och 12 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning för utlåtande av myndighet, tjänsteman eller den som eljest har att gå till handa med yttrande utgår endast om det är särskilt föreskrivet. Annan sakkunnig är berättigad till ersättning av allmänna medel för sitt uppdrag. Rätten får bevilja förskott på sådan ersättning.
Kommentar;
Inga hinder för att inhämta sakkunnighets utlåtande från part som är fristående från domstolen FIH och inga bevis/motivering(artikel 41 i Rättighetsstadgan) finns för, annat än godtycke, att domstolen FIH besitter specialist spetskompetens på området gränsöverskridande vård, speciellt då undertecknad varit tvungen att påpeka för domstolen att svensk lag icke existerar för gränsöverskridande vård och därutöver även påpekat att således kan domstolen icke i sakfråga målrubricera utifrån svensk lag, det är då icke rimligt att anta att den kompetensen utifrån EU-rättspraxis finnes i domstolen!
Förvaltningsprocesslagen
41 § I fråga om jäv mot den som handlägger mål enligt denna lag gäller bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.
Rättegångsbalken
4 kap,
13 § Domare är jävig att handlägga mål:
10. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. Lag (1993:348).
Kommentar;
Undertecknads förtroende för domstolens opartiskhet och domarens opartiskhet är uppenbart rubbat utifrån vad som i denna skrivelse sammantaget är påvisat/bevisat och därmed föreligger jäv enligt Rättegångsbalken, 13 § punkten 10.
8. Specialist spetskompetens krävs för att rättssäkert och opartiskt kunna avgöra målen som är alla gränsöverskridande vård mål där ingen svensk lag finns
Undertecknad har begärt sakkunnighetsutlåtanden just för att domstolen visat på att icke opartiskt kunnat den mest banal och inledande mycket viktiga delen att opartiskt och rättssäkert initialt i sakfrågan målrubricera rättssäkert och opartiskt! Förtroendet är därmed förbrukat av domstolen och därmed begärdes in sakkunnighetsutlåtande för att säkerställa opartisk och rättssäker handläggning av målet, en domstol som går emot ett inhämtat opartiskt specialist spetskompetens sakkunnighets utlåtande utifrån EU-rätt, fri rörlighet och gränsöverskridande vård begår själv klart grovt uppsåtligt tjänstefel.
Nu har domstolen visat på ytterligare partiskhet i syfte att skydda motparten och sig självt, genom att neka inhämtande av sakkunnighetsutlåtande utan att motivera mer än utifrån svensk lag som inte finns för gränsöverskridande vård, utifrån den inledning som nu är väl känd, det kan icke uteslutas till 100 §.
- Domstolen har att motivera sina beslut utifrån vad Rättighetsstadgan artikel 41 ger vid handen och därtill utifrån EU-rättspraxis då Sverige icke har lag för gränsöverskridande vård!
9. EU-rättspraxis finns däremot som påvisar fakta om vad som gäller
Domstolens uppgift är fasställt i EU-rättspraxis.
EU-rättspraxis mål C-224/97 Ciola punkterna 26-34 framgår mycket tydligt att förvaltningsdomstolens uppgift är att skydda EU-medborgarna
Av Ciola punkt 26 framgår att de nationella myndigheterna är skyldiga iaktta och skydda berörda så att medborgaren får ta del av gemenskapsrättens företräde före ev. nationell rätt.
Av Ciola p. 33 framgår att det åligger nationella domstolar att säkerställa så medborgare får del av gemenskapsrätten. Detta skydd mot nationella myndigheter gäller alla nationella bestämmelser som strider emot gemenskapsrätten.
10. Utifrån punkten 9 konstateras följande
Då domstolen FIH icke har initialt skyddat svenska unionsmedborgare EU-rättigheter och därtill genom att avslå dels inhämtande av sakkunnighetsutlåtande och förhandsavgörande från EU-domstolen anser undertecknad att domstolen är jävig, det kan inte uteslutas till 100 % att domstolen är opartisk utan det finns misstanke som är belagd om att domstolen är partisk!
Domstolen har icke undertecknads förtroende utifrån att opartiskt och rättssäkert avgöra målen som undertecknad företräder, för sig själv och i egenskap av ombud, utifrån EU-rättspraxis eftersom svensk lag saknas för gränsöverskridande vård.
11. Förhandsavgörande från EU-domstolen
EU-rättspraxis mål C‑173/09 Elchinov av datum 2010-10-05, citat;
25. EU-domstolen påpekar inledningsvis att förekomsten av en sådan nationell processregel som den som är tillämplig i det nationella målet, inte kan påverka möjligheten för en nationell domstol som inte dömer i sista instans att begära ett förhandsavgörande av EU‑domstolen när den, som i förevarande fall, är osäker på hur unionsrätten ska tolkas.
26. Enligt fast rättspraxis följer det nämligen av artikel 267 FEUF att en nationell domstol har en mycket vittgående möjlighet att hänskjuta en fråga till EU‑domstolen, om den bedömer att det i ett mål som pågår inför den har uppkommit frågor som kräver ett avgörande avseende tolkningen eller giltigheten av unionsrätten för att den ska kunna döma i målet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 januari 1974 i mål 166/73, Rheinmühlen-Düsseldorf, REG 1974, s. 33, punkt 3, svensk specialutgåva, volym 2, s. 195, av den 27 juni 1991 i mål C‑348/89, Mecanarte, REG 1991, s. I‑3277, punkt 44, av den 10 juli 1997 i mål C‑261/95, Palmisani, REG 1997, s. I‑4025, punkt 20, av den 16 december 2008 i mål C‑210/06, Cartesio, REG 2008, s. I‑9641, punkt 88, och av den 22 juni 2010 i de förenade målen C‑188/10 och C‑189/10, Melki och Abdeli, REU 2010, s. I‑0000, punkt 41). En nationell domstol får dessutom utnyttja denna möjlighet när helst den finner det lämpligt under förfarandet (se, för ett liknande resonemang, domen i de ovannämnda förenade målen Melki och Abdeli, punkterna 52 och 57).
27. EU-domstolen har härav dragit slutsatsen att en nationell bestämmelse, enligt vilken domstolar som inte dömer i sista instans är bundna av en högre instans rättsliga bedömning, inte hindrar dessa från att ställa frågor om tolkningen av de delar av unionsrätten som berörs av sådana rättsliga bedömningar. Det måste nämligen stå en domstol som inte dömer i sista instans fritt att ställa frågor till EU-domstolen, om den anser att ett avgörande i enlighet med en högre instans rättsliga bedömning skulle strida mot unionsrätten (se, för ett liknande resonemang, domarna i de ovannämnda målen Rheinmühlen-Düsseldorf, punkterna 4 och 5, och Cartesio, punkt 94, dom av den 9 mars 2010 i mål C‑378/08, ERG m.fl., REU 2010, s. I‑0000, punkt 32, samt domen i de ovannämnda förenade målen Melki och Abdeli, punkt 42).
28. Den nationella domstolens möjlighet enligt artikel 267 andra stycket FEUF, att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen innan den, i förekommande fall, underlåter att följa anvisningar från en högre domstol som visar sig strida mot unionsrätten, kan för övrigt inte omvandlas till en skyldighet (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 januari 2010 i mål C‑555/07, Kücükdeveci, REU 2010, s. I‑0000, punkterna 54 och 55).
29. Det framgår vidare av fast rättspraxis att en dom som meddelats av EU-domstolen i ett mål om förhandsavgörande är bindande för den nationella domstolen vid dess avgörande av tvisten, såvitt avser tolkningen eller giltigheten av de berörda unionsrättsakterna (se, bland annat, dom av den 24 juni 1969 i mål 29/68, Milch-, Fett- und Eierkontor, REG 1969, s. 165, punkt 3, dom av den 3 februari 1977 i mål 52/76, Benedetti, REG 1977, s. 163, punkt 26, och beslut av den 5 mars 1986 i mål 69/85, Wünsche Handelsgesellschaft, REG 1986, s. 947, punkt 13, svensk specialutgåva, volym 8, s. 497, och dom av den 14 december 2000 i mål C‑446/98, Fazenda Pública, REG 2000, s. I‑11435, punkt 49).
Kommentar
Domstolen FIH har mycket enkelt kunnat inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen men säger bestämt nej även till den delen i alla fall där det är begärt av undertecknad dvs. i de mål som undertecknad företräder för sig själv och för andra som ombud.
Tillsammans med det som påvisats tidigare har domstolen icke levt upp till att vara opartisk och rättssäker domstol vilket är en EU-rättighet och därtill också i svensk lag antaget utifrån Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, artikel 6 – Rätt till en rättvis rättegång. 1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag.
Lika inför lagen principen underlåts av domstolen FIH
Dessutom underlåter domstolen Lika in för lagen principen i Rättighetsstadgan artikel 20. Vattenskoter målet i Luleå tingsrätt, första instans, där beviljades inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen, Mål C‑142/05.
- Utifrån gränsöverskridande vård och förhandsavgörande av/från EU-domstolen har Sverige icke en enda gång inhämtat förhandsavgörande från EU-domstolen i gränsöverskridande vård mål sedan EU-inträdet anno 1995! Därmed konstateras att svensk domstol, förvaltningsdomstolen FIH har möjligheten men vägrar tillge undertecknad i dessa mål inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen och därmed icke uppfyller kriteriet för opartisk domstol utifrån att icke själva i domstolen bevisligen innehava den spets specialist kompets som erfordras för att rättssäkert och opartisk avgöra målen som undertecknad företräder dels för sig själv och dels för andra som ombud i mål som rör gränsöverskridande vård!
- Således konstateras att det är många mål och av största vikt att begäran om rättssäker och opartisk handläggning av målen sker men icke beaktas av domstolen och därtill icke motiveras sakligt, rättssäkert och opartisk utifrån vad Rättighetsstadgan artikel 41 anger!
12. EU-rättspraxis som åberopas skall kompletteras till alla mål undertecknad representerar, för sig själv och som ombud, i domstolen FIH
Begär härmed av domstolen FIH att följande EU-rättspraxis mål C‑211/08 kommissionen mot Spanien av datum 2010-06-15, i sin helhet skall tillställas alla mål(åberopas som bevis) som undertecknad företräder för sig själv och för andra i egenskap av ombud.
Domstolen FIH har då att särskilt beakta och genomläsa denna dom och särskilt då denna punkt 49, citat;
49 Enligt domstolens tillika fasta praxis innebär dessutom friheten att tillhandahålla tjänster inte bara att tjänsteföretaget kan erbjuda och utföra sina tjänster till mottagare som är etablerade i en annan medlemsstat än den i vilken tjänsteföretaget befinner sig, utan också friheten att motta eller såsom mottagare dra fördel av tjänster som tillhandahålls av någon som är etablerad i en annan medlemsstat, utan att hindras av restriktioner (se bland annat domen i det ovannämnda målet Gambelli m.fl., punkt 55 och där angiven rättspraxis).
Domen går att finna via denna länk http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:62008J0211:SV:HTML
13. Muntlig förhandling
Det ter sig inte meningsfullt att lägga tid på en muntlig förhandling i en domstol som visat på partiskhet och där uppenbara kompetensbrister är påvisade/bevisade i denna skrivelse. Där domstolen påstår, med att neka inhämtande av sakkunnighetsutlåtande och förhandsavgörande från EU-domstolen;
- Att domstolen FIH besitter spets specialistkompetens på området gränsöverskridande vård inom EU/EES men icke själva besitter kunskapen om att Sverige icke har någon lag alls om gränsöverskridande vård
- Dessutom att domstolen icke besitter kompetensen att utifrån sakfrågan initialt rubricera sakfrågan med rätt målrubriceringskod utan undertecknad måste tillskriva bl.a. Justitiedepartementet och Domstolsverket om dessa kompetensbrister innan dessa brister är åtgärdade, trots samtal/skrivelser med domstolschefen under hösten 2010 åtgärdades dessa brister icke i domstolen.
- Att domstolen nekar inhämtande av sakkunnighetsutlåtande styrker bristerna i handläggningen utifrån att det är omöjligt att en svensk förvaltningsdomstol skall innehava den kompetens som den främste sakkunnige på detta smala segment gränsöverskridande vård är i domstolen(antal ärende procentuellt i domstolen sammantaget av alla typer av mål) och därmed är rättssäkerheten och artikel 47 i Rättighetsstadgan åsidosatt av domstolen FIH. De CV och kurser som undertecknad inhämtat på respektive fördragande och domare styrker icke att de besitter spetsspecialistkompetens på detta segment gränsöverskridande vård. Bevis för det bifogas som bifogad fil utifrån personerna/anställda Ulrica Åsberg och Essa Malmqvist.
- Att utsedd domare initialt nekar att tillställa undertecknad CV, se tjänsteanteckning från domaren Essa Malmqvist, fick undertecknad att gå vidare även med den delen och utverka CV via dennes domstolschef Ylva Johansson. Initialt ger det inget förtroende för en domare som icke är belevad i att detta som begärts är offentlighandling för annars hade icke domstolchefen lämnat ut handlingen till undertecknad!
- Tjänsteanteckningen från domaren här nedan, av datum 2011-05-04, aktbilaga 18 i mål 3720-10, citat ”Undertecknad svara direkt nej på denna begäran.”
- Skrivelse till domstolschefen av, e-post, fr 2011-05-27 11:04, Frågor till domstolschefen Ylva Johansson vid Förvaltningsrätten i Härnösand.doc 20110527.doc, bifogas som bifogad fil och är bevis för vad som hänt inom domstolen FIH under handläggningens gång av dessa alla mål som undertecknad företräder för sig själv och i egenskap av ombud.
- Skrivelse till Sveriges Regering, Justitieministern m.fl. av datum 2011-04-07, blir starskottet för att målrubriceringskoder ändras mycket skyndsamt i domstolen och numera, vilket går att bevisa enligt logglista hos domstolen, är ändrade utifrån vad initialt var målrubricering i sakfråga utifrån svensk lag i gränsöverskridande vård mål. Dessutom partisk ställning av domstolen då utifrån motparten Försäkringskassans uppfattning i sakfrågan!
Hela skrivelsen till Sveriges Regering av 2011-04-07 går att läsa här, citat;
Sveriges Regering sida 1 av 3
Justitieminister Beatrice Ask
Stockholm
Kopia för kännedom och åtgärd
Justitiedepartementet
Domstolverket
Generaldirektör Barbro Thorblad
Chefsjurist Jörgen Nilsson
Förvaltningsrätten i Härnösand
Ylva Johansson
Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr begäres med vändande e-post till [email protected] som bekräftelse på att skrivelsen emottagits och är registrerad.
2011-04-07
I skrivelse till er har tidigare av datum 2010-10-18 ”Generella felaktigheter upptäckta inom förvaltningsdomstolar som går emot EU-rättspraxis och därmed åsidosätter EU-lag.” påvisats generella felaktigheter som vid kontroll 2011-04-05 med domstolen FIH är dessa icke åtgärdade! Därtill vid kontroll med Domstolsverket jurist icke åtgärdat.
Bevis
Vid kontakt under gård dagen, 2011-04-05, med Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH)kvarstår dessa generella rättsosäkra fel! Detta berör mål i domstolen, FIH utifrån rubricering i sakfråga;
- Mål 2956-10, 2859-10, 1899-10 dessa tre rubriceras i sak som ”Tillämpning om lagen om allmän försäkring”(FIH)
- Mål 1732-10, 1731-10 och 1730-10 dessa rubriceras i sak som ”Statligt tandvårdsstöd”(FIH)
- Mål 1899-10 rubriceras i sak som ”Tillämpning av lagen om allmän försäkring”(FIH)
Till saken hör att dessa alla mål berör gränsöverskridande vård inom EU/EES och har inget med svensk lag att göra. Dvs. EU-lag och EU-rättspraxis står över svensk lag och skall tillämpas dels av myndigheten Försäkringskassan och dels av FIH i synnerhet i egenskap av att vara opartisk domstol!
Begär beslut av justitieminister Beatrice Ask i Sveriges Regering
- Begär att beslut tages av ansvariga utifrån att rubriceringen i sak i svensk domstol skall ske utifrån gällande EU-rättspraxis om EU-rättigheten till fri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES och därtill Lissabonfördraget och den juridisk bindande Rättighetsstadgan generellt för alla svenska unionsmedborgare som har ärenden i svensk förvaltningsdomstol som härrör sig till gränsöverskridande vård.
- Alltså skall domstolarna via beslut av ansvariga, som har att besluta i denna fråga, delges att alla mål som berör gränsöverskridande vård inom EU/EES, frågor som överklagas i förvaltningsdomstol, skall rubriceras utifrån just gränsöverskridandevård inom EU/EES för att vara rättsäkert även i sak fråga rubricering vid svensk förvaltningsdomstol generellt för svenska unionsmedborgare.
- Dvs. att utifrån gällande EU-lag och EU-rättigheter är dessa mål i sak mål som skall prövas utifrån EU-rättigheter för svenska unionsmedborgare och här skall domstolen utifrån gällande EU-rättspraxis skydda svenska unionsmedborgares EU-rättigheter och därtill utifrån vad så väl Rättighetsstadgan beskriver.(åberopar Rättighetsstadgan som bevis i sin helhet http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0389:0403:SV:PDF)
Vid kontroll under gårdagen med jurist på domstolsverket finns ingen sådan rubriceringskod idag i systemet för rubricering i sak utifrån gränsöverskridande vård inom EU/EES!
Sverige är sedan 1995 EU-medlemsland!
Det är icke rättsäkert att mål rubriceras i svensk förvaltningsdomstol utifrån vad som ovan påvisats vid domstolen FIH och att i sak rubricera ärenden utifrån
- Myndigheten Försäkringskassans uppfattning om att dessa mål i sak berör svensk lag och rättstillämpning när dessa berör EU-lag och EU-rättspraxis, härvidlag tar domstolen partisk ställning i sakfrågan vilket icke är rättsäkert utifrån att domstolen skall handlägga ärendet/målet opartiskt och sakligt
- Att svensk förvaltningsdomstol tillåts på detta sätt partiskt handlägga mål, i rubricering av sakfråga i mål(handläggningen påbörjad), som skall avgöras av opartisk domstol och då i rubricering av sakfråga av domstolen tillåta motpartens uppfattning om rubricering.
- Dvs. som då kränker/diskriminerar inledningsvis i handläggningen svenska unionsmedborgares EU-rättighet till prövning utifrån sak fråga och rubricerings fråga dessas EU-rättigheter och att domstolen skall opartisk och sakligt utifrån vad Rättighetsstadgan så väl beskriver handlägga målet.
Begär härmed beslut från ansvariga i dessa frågor och emotser mycket skyndsamt svar utifrån Lissabonfördraget och Rättighetsstadgan och där då motiverat svar utifrån artikel 41.
Begär att ansvariga i detta beslut har mycket nogsamt genomläst vad som åberopas och motiverar sitt beslut just utifrån artikel 41 i Rättighetsstadgan då detta berör EU-rättigheter utifrån Rättighetsstadgan som åberopas i sin helhet som bevis.
Begär att ärendet skall handläggas utifrån högsta prioritet utifrån att detta berör generellt alla svenska unionsmedborgares EU-rättighet att få i svensk domstol/förvaltningsdomstol rubricering utifrån vad sakfråga gäller när EU-rättighet till fri rörlighet/gränsöverskridande vård prövas inom svensk förvaltningsdomstols väsende, s.k. gränsöverskridande vård inom EU/EES.
Idag är uppenbart så, efter kontroll med domstolsverkets jurist av igår 2011-04-05, ingen sådan kod/rubricering finns inlagt i systemet och därmed är svenska unionsmedborgare förhindrade av svensk förvaltningsdomstol rätten till rätt rubricering i sakfråga som berör gränsöverskridande vård inom EU/EES och svenska unionsmedborgares rätt till fri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES. Alltså sedan 1995 har detta icke åtgärdats av staten Sverige vilket då är underlag för att frågan och beslut nu får högsta prioritet.
Utifrån EU-rättspraxis mål C-224/97 Ciola punkterna 26-33 är att konstatera bl.a. att domstolen skall värna den enskilde svenska unionsmedborgares unionsrättigheter.
Kommentar/Sammanfattning
Detta återkommer också i rättighetsstadgan artikel 52.7
”7. De förklaringar som utarbetats för att ge vägledning vid tolkningen av denna stadga ska vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar.”
Se särskilt även artikel 51 och 52.
Domstolens uppgift är således att bevaka generellt svenska medborgares unionsrättigheter! Så sker icke bevisligen.
Därmed kränks/diskrimineras generellt svenska unionsmedborgare EU-rättigheter utifrån juridiskt bindande Lissabonsfördraget och därtill Rättighetsstadgan av förvaltningsdomstol i Sverige
Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU
Slut citat
14. Det är bevisat sedan tidigare och bevisas återigen för att påminna domstolen följande
Försäkringskassan motiverar icke sina beslut utifrån EU-rättspraxis vilket är deras skyldighet då de har bevisbördan utifrån att EU-rätten för svenska unionsmedborgare är en rättighetslagstiftning.
Inskränkaren skall bevisa med stöd utifrån gällande EU-rättspraxis sin rätt till att inskränka med hänvisningar till EU-rättspraxis, som är följbar, men har icke gjort så i något beslut och därför är Försäkringskassan anseende och trovärdighet att anses bevisligen som icke trovärdig. Bevis;
EU-mål C-224/97 Ciola(hela domen åberopas som bevis)
Målet gäller mot Österrike som gick in samma dag som Sverige i EU. I texten skrives artikel 59 som numera är artikel 49. Försäkringskassan avslår EU-rätten utifrån artikel 59(49). Här i Ciola punkt 27 beslutar EG-domstolen att de tvingande bestämmelserna i artikel 59(49) i fördraget är direkt och villkorslöst tillämpliga efter övergångsperioden. Ingen rättsakt i nationell rätt som strider emot nämnda artikel(59) får tillämpas.
- Av Ciola punkt 26 framgår att de nationella myndigheterna är skyldiga iaktta och skydda berörda så att medborgaren får ta del av gemenskapsrättens företräde före ev. nationell rätt. D.v.s. FK är skyldig hjälpa patienten att få ersättning vid utlandsvård.
Kommentar;
Så har icke skett i något mål som undertecknad representerar i domstolen med överklagan av FK:s beslut, bevisligen
- Av Ciola p. 33 framgår att det åligger nationella domstolar att säkerställa så medborgare får del av gemenskapsrätten. Detta skydd mot nationella myndigheter gäller alla nationella bestämmelser som strider emot gemenskapsrätten. Utifrån EU-kommissionens tolkning av artikel 49 i fördraget samt C-224/97 Ciola framgår att FK:s IM 2008:26 i högsta grad står i strid med EU-rätten.
EU-mål [1]Mål C-76/90 Säger(hela domen åberopas dom bevis)
Citat, Punkt 12
”12 Det skall inledningsvis påpekas att artikel 59 i fördraget inte bara kräver avskaffande av all diskriminering mot en person som tillhandahåller tjänster på grund av nationalitet utan även avskaffande av alla restriktioner, även om den tillämpas utan åtskillnad på inhemska tjänsteföretag och tjänsteföretag från andra medlemsstater, när de är ägnade att förbjuda eller på annat sätt stör verksamheten för en tjänsteleverantör etablerad i en annan medlemsstat där han lagligen utför liknande tjänster.”
EU-mål C-398/95 SETTG(hela domen åberopas som bevis)
Citat, punkt 16
”16 Enligt artikel 59 i fördraget skall emellertid inte endast all diskriminering på grund av nationalitet avskaffas gentemot personer som tillhandahåller tjänster utan detsamma gäller för varje inskränkning som är ägnad att förbjuda eller på annat sätt störa verksamheten för den som tillhandahåller tjänster och är etablerad i en annan medlemsstat där han rättsenligt tillhandahåller motsvarande tjänster, till och med om inskränkningen är tillämplig utan åtskillnad mellan medborgare i det egna landet som tillhandahåller tjänster och medborgare från andra medlemsstater som tillhandahåller tjänster (dom av den 25 juli 1991 i mål C – 7 6 / 9 0, Säger, Rec.1991, s. I -4221, punkt 12).”
- Denna EU-rättspraxis är mycket tydlig och FIH bör förstå klart och tydligt innebörden och därtill konstateras att i alla avslagsbesluten underlåtits av Försäkringskassan att tillämpa EU-rättspraxis och därtill underlåter Försäkringskassan som myndighet vad som är säkerställt i EU-rättspraxis; citat; Av Ciola punkt 26 framgår att de nationella myndigheterna är skyldiga iaktta och skydda berörda så att medborgaren får ta del av gemenskapsrättens företräde före ev. nationell rätt. D.v.s. FK är skyldig hjälpa patienten att få ersättning vid utlandsvård.
Sammanfattning
Det ter sig inte meningsfullt att i muntlig förhandling bedriva ytterligare förhandling av bevis inför en partisk domstol som uppenbart icke kan skillnaden på när EU-rätten skall tillämpas och när svensk lag skall tillämpas.
15. Mera bevis om att rättstillämpningen i svensk förvaltningsdomstol generellt strider mot opartisk och rättssäker handläggning
Därtill kan bevisas att flera förvaltningsdomstolar i Sverige uppenbart icke är rättssäkra instanser utifrån vad som gäller utifrån EU-rättspraxis vid prövning av gränsöverskridande vård ärenden.
Lina Stode, http://www.jus.umu.se/digitalAssets/13/13640_lina-stode.pdf , sidan 59 och 60, citat, ” Genomgången av praxis visar att det saknas enhetlighet i rättstillämpningen och man ser understundom uppseendeväckande tolkningar av EG-rätten. Ett exempel är LR i Stockholm dom som motiverade avslag på krav om ersättning med fördraget som grund med att i detta fall var det förordningen som tillämpades. Ett domskäl som går stick i stäv med EG-domstolens praxis.
Vissa förvaltningsdomstolar har följt EG-praxis i ganska stor utsträckning och dömt i enlighet därmed med dessa domar verkar inte ha fått något större genomslagskraft i rättstillämpningen.
Detta leder förstås till dålig rättsäkerhet för patienterna.”
Kommentar:
Undertecknad, som en av tre i arbetsgruppen AMBU, har sett generella exempel på samma sak som vidimeras av Lina Stode i svensk förvaltningsdomstol. Några exempel delges här;
Ärendet Helen Andersson mål nr 3402-11(mål nr i Högsta förvaltningsdomstolen), ligger för prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen, där förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Stockholm icke tillämpar EU-rättspraxis.
Ärendet Inger Larsson mål nr 7001-10 7295-7296-10(mål nr i Högsta förvaltningsdomstolen) ligger för prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen, där bägge underinstanserna icke tillämpar EU-rättspraxis.
Dessutom konstateras att myndigheten Försäkringskassan i bägge dessa ovanstående ärenden i sin handläggning icke tillämpar EU-rättspraxis. Därutöver konstateras att så även generellt sker i alla ärendena som undertecknad representerar i förvaltningsrätten i Härnösand, myndigheten Försäkringskassans tillämpar generellt icke EU-rättspraxis vilket de är skyldiga till!
Uppenbart är att generellt sker, utan att någon gör något för att säkerställa, att svenska unionsmedborgare icke får tillgång till opartisk, rättssäker och utifrån EU-rättspraxis gränsöverskridande vård ärenden prövade i svensk domstol utifrån den rättstillämpningen som är en EU-rättighet.
Det är således satt i system inom domarkåren/rättsväsendet och myndigheten Försäkringskassan att generellt underlåta svenska unionsmedborgare deras EU-rättighet till fri rörlighet!
Dessa bägge parter tillsammans bedriver då EU-olaglig hantering/handläggning av gränsöverskridande vård ärenden som icke överrensstämmer med vad EU-rättspraxis ger vid handen och förhindrar generellt den fria rörligheten för svenska unionsmedborgare.
- Sammantaget är detta som nu påvisats/bevisats underlag för att sakkunnighets utlåtande och förhandsavgörande från EU-domstolen skall beviljas av svensk domstol för att säkerställa rättstillämpningen även i första instans i svensk förvaltningsdomstol.
Begär att få tillgång till vad artikel 47 i Rättighetsstadgan ger vid handen.
Undertecknad reserverar sig emot att domstolen alls dömer, utifrån vad som påvisats, i alla de mål som undertecknad dels driver mot Försäkringskassan för egen del och dels i egenskap som ombud. Begär att få tillgång till vad artikel 47 i Rättighetsstadgan ger vid handen.
Undertecknad begär pga. vad som påvisats att målen överflyttas till domstol som garanterat kan tillfredsställa grundkraven om opartisk och rättssäker handläggning och därtill också emotse vad som begärts utifrån påvisat!
Undertecknad begär att EU-rättigheten till vad Rättighetsstadgan artikel 47 ger vid handen, citat; Rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol, även tillställes undertecknad i alla de mål som undertecknad är delaktig i utifrån vad som delgivits i denna skrivelse/inlaga.
All kommunicering i alla mål som undertecknad driver mot Försäkringskassan i domstolen FIH skall ske via e-post till [email protected] då undertecknad oftast är på resande fot och stora delar av året dessutom vistas utomlands.
Begär beslut mycket skyndsamt om hur domstolen nu har för avsikt att hantera alla målen, samordning är beviljad sedan tidigare, utifrån vad som nu framkommer i denna skrivelse.
- Påminner att domstolen har att motivera sina beslut utifrån vad Rättighetsstadgan artikel 41 ger vid handen och därtill utifrån EU-rättspraxis då Sverige icke har lag för gränsöverskridande vård!
Bilage förteckning, bilagor som bifogas som bifogad fil.
- CV och genomgångna kurser på dels föredragande Ulrika Åsberg och dels domare Essa Malmqvist.
- Skrivelse till domstolschefen av, e-post, fr 2011-05-27 11:04, Frågor till domstolschefen Ylva Johansson vid Förvaltningsrätten i Härnösand.doc 20110527.doc
…………………………………
Ulf Bittner XXXXXXXXXX
Sagavägen 135
895 98 Solberg
Telefon 070-357 46 59
E-post [email protected]
[1] Källa http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:61990J0076:EN:HTML
—————————————————————————————–
Generella felaktigheter upptäckta inom förvaltningsdomstolar som går emot EU-rättspraxis och därmed åsidosätter EU-lag
Sveriges Regering sida 1 av 3
Justitieminister Beatrice Ask
Stockholm
Kopia för kännedom och åtgärd
Justitiedepartementet
Domstolverket
Generaldirektör Barbro Thorblad
Chefsjurist Jörgen Nilsson
Förvaltningsrätten i Härnösand
Ylva Johansson
Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr begäres med vändande e-post till [email protected] som bekräftelse på att skrivelsen emottagits och är registrerad.
2011-04-07
I skrivelse till er har tidigare av datum 2010-10-18 ”Generella felaktigheter upptäckta inom förvaltningsdomstolar som går emot EU-rättspraxis och därmed åsidosätter EU-lag.” påvisats generella felaktigheter som vid kontroll 2011-04-05 med domstolen FIH är dessa icke åtgärdade! Därtill vid kontroll med Domstolsverket jurist icke åtgärdat.
Bevis
Vid kontakt under gård dagen, 2011-04-05, med Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH)kvarstår dessa generella rättsosäkra fel! Detta berör mål i domstolen, FIH utifrån rubricering i sakfråga;
- Mål 2956-10, 2859-10, 1899-10 dessa tre rubriceras i sak som ”Tillämpning om lagen om allmän försäkring”(FIH)
- Mål 1732-10, 1731-10 och 1730-10 dessa rubriceras i sak som ”Statligt tandvårdsstöd”(FIH)
- Mål 1899-10 rubriceras i sak som ”Tillämpning av lagen om allmän försäkring”(FIH)
Till saken hör att dessa alla mål berör gränsöverskridande vård inom EU/EES och har inget med svensk lag att göra. Dvs. EU-lag och EU-rättspraxis står över svensk lag och skall tillämpas dels av myndigheten Försäkringskassan och dels av FIH i synnerhet i egenskap av att vara opartisk domstol!
Begär beslut av justitieminister Beatrice Ask i Sveriges Regering
- Begär att beslut tages av ansvariga utifrån att rubriceringen i sak i svensk domstol skall ske utifrån gällande EU-rättspraxis om EU-rättigheten tillfri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES och därtill Lissabonfördraget och den juridisk bindande Rättighetsstadgan generellt för alla svenska unionsmedborgare som har ärenden i svensk förvaltningsdomstol som härrör sig till gränsöverskridande vård.
- Alltså skall domstolarna via beslut av ansvariga, som har att besluta i denna fråga, delges att alla mål som berör gränsöverskridande vård inom EU/EES, frågor som överklagas i förvaltningsdomstol, skall rubriceras utifrån just gränsöverskridandevård inom EU/EES för att vara rättsäkert även i sak fråga rubricering vid svensk förvaltningsdomstol generellt för svenska unionsmedborgare.
- Dvs. att utifrån gällande EU-lag och EU-rättigheter är dessa mål i sak mål som skall prövas utifrån EU-rättigheter för svenska unionsmedborgare och här skall domstolen utifrån gällande EU-rättspraxis skydda svenska unionsmedborgares EU-rättigheter och därtill utifrån vad så väl Rättighetsstadgan beskriver.(åberopar Rättighetsstadgan som bevis i sin helhet http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2010:083:0389:0403:SV:PDF)
Vid kontroll under gårdagen med jurist på domstolsverket finns ingen sådan rubriceringskod idag i systemet för rubricering i sak utifrån gränsöverskridande vård inom EU/EES!
Sverige är sedan 1995 EU-medlemsland!
Det är icke rättsäkert att mål rubriceras i svensk förvaltningsdomstol utifrån vad som ovan påvisats vid domstolen FIH och att i sak rubricera ärenden utifrån
- Myndigheten Försäkringskassans uppfattning om att dessa mål i sak berör svensk lag och rättstillämpning när dessa berör EU-lag och EU-rättspraxis, härvidlag tar domstolen partisk ställning i sakfrågan vilket icke är rättsäkert utifrån att domstolen skall handlägga ärendet/målet opartiskt och sakligt
- Att svensk förvaltningsdomstol tillåts på detta sätt partiskt handlägga mål, i rubricering av sakfråga i mål(handläggningen påbörjad), som skall avgöras av opartisk domstol och då i rubricering av sakfråga av domstolen tillåta motpartens uppfattning om rubricering.
- Dvs. som då kränker/diskriminerar inledningsvis i handläggningen svenska unionsmedborgares EU-rättighet till prövning utifrån sak fråga och rubricerings fråga dessas EU-rättigheter och att domstolen skall opartisk och sakligt utifrån vad Rättighetsstadgan så väl beskriver handlägga målet.
Begär härmed beslut från ansvariga i dessa frågor och emotser mycket skyndsamt svar utifrån Lissabonfördraget och Rättighetsstadgan och där då motiverat svar utifrån artikel 41.
Begär att ansvariga i detta beslut har mycket nogsamt genomläst vad som åberopas och motiverar sitt beslut just utifrån artikel 41 i Rättighetsstadgan då detta berör EU-rättigheter utifrån Rättighetsstadgan som åberopas i sin helhet som bevis.
Begär att ärendet skall handläggas utifrån högsta prioritet utifrån att detta berör generellt alla svenska unionsmedborgares EU-rättighet att få i svensk domstol/förvaltningsdomstol rubricering utifrån vad sakfråga gäller när EU-rättighet till fri rörlighet/gränsöverskridande vård prövas inom svensk förvaltningsdomstols väsende, s.k. gränsöverskridande vård inom EU/EES.
Idag är uppenbart så, efter kontroll med domstolsverkets jurist av igår 2011-04-05, ingen sådan kod/rubricering finns inlagt i systemet och därmed är svenska unionsmedborgare förhindrade av svensk förvaltningsdomstol rätten till rätt rubricering i sakfråga som berör gränsöverskridande vård inom EU/EES och svenska unionsmedborgares rätt till fri rörlighet på hälso- och sjukvårdens marknad inom EU/EES. Alltså sedan 1995 har detta icke åtgärdats av staten Sverige vilket då är underlag för att frågan och beslut nu får högsta prioritet.
Utifrån EU-rättspraxis mål C-224/97 Ciola punkterna 26-33 är att konstatera bl.a. att domstolen skall värna den enskilde svenska unionsmedborgares unionsrättigheter.
Kommentar/Sammanfattning
Detta återkommer också i rättighetsstadgan artikel 52.7
”7. De förklaringar som utarbetats för att ge vägledning vid tolkningen av denna stadga ska vederbörligen beaktas av unionens och medlemsstaternas domstolar.”
Se särskilt även artikel 51 och 52.
Domstolens uppgift är således att bevaka generellt svenska medborgares unionsrättigheter! Så sker icke bevisligen.
Därmed kränks/diskrimineras generellt svenska unionsmedborgare EU-rättigheter utifrån juridiskt bindande Lissabonsfördraget och därtill Rättighetsstadgan av förvaltningsdomstol i Sverige
Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU
—————————————————————————————–
Besked från Domstolsverket må 2011-04-18 10:17
Hej
Den 25 maj 2009 så publicerades uppgiften
Målgrupp 50 Socialförsäkringsersättning på EU-rättslig grund och måltyp5001 Arbetslöshetsersättning på EU-rättslig grund
Uppgifterna kommer från den grupp, som arbetar med expedieringshandboken för de allmänna förvaltningsdomstolarna och de är kammarrättsråden Bodil Stelzer och Göran Mattsson vid kammarrätten i Jönköping. Båda nås på telefon 036-15 65 00 och deras mejladress är [email protected] och [email protected].
Med vänlig hälsning
Gunilla Fransson
Produktspecialist, Utvecklingsavdelningen, Enheten för kund- och produktstöd, Domstolsverket
036-15 54 80 • [email protected] • Postadress: 551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Fax: 036-16 57 21 • www.domstol.se
———————————————————————————-
Skrivelse av datum 2010-10-18 Generella felaktigheter upptäckta inom förvaltningsdomstolar som går emot EU-rättspraxis och därmed åsidosätter EU-lag.
Justitiedepartementet sida 1 av 4
Beatrice Ask
Domstolverket
Generaldirektör Barbro Thorblad
Chefsjurist Jörgen Nilsson
Förvaltningsrätten i Härnösand
Ylva Johansson
Förvaltningsrätten i Karlstad
Anders Österlin
Kopia för kännedom och åtgärd EU-kommissionen
chef för Sverige kontoret, Pierre Schellenkens
Detta skall tillställas arbetsgruppen AMBU anmälan av staten Sverige som komplettering och bevis. Bekräftelse med dnr emotses till[email protected]
Denna skrivelse skall diarieföras av registrator i laga ordning, dnr emotses med vändande e-post till [email protected] som bekräftelse på att skrivelsen kommit er till del.
2010-10-18
Generella felaktigheter upptäckta inom förvaltningsdomstolar som går emot EU-rättspraxis och därmed åsidosätter EU-lag.
Vid kontakt denna dag med dels Förvaltningsrätten i Härnösand(FIH) och dels Förvaltningsrätten i Karlstad(FIK) upptäcks återigen följande;
Detta berör mål i bägge domstolarna, FIH och FIK, utifrån rubricering i sakfråga.
Målen 2956-10, 2859-10, 1899-10 dessa tre rubriceras i sak som ”Tillämpning om lagen om allmän försäkring”(FIH)
Målen 1732-10, 1731-10 och 1730-10 dessa rubriceras i sak som ”Statligt tandvårdsstöd”(FIH
Målet 1899-10 rubriceras i sak som ”Tillämpning av lagen om allmän försäkring”(FIH)
Målet 2044-10 rubriceras i sak som ”Tandvårdsersättning”(FIK)
Alla dessa ovan nämnda målen, berör 3 stycken individer med olika person nr(561009-7932, 810618-2937 och 421028-6847), dvs. ett generellt felaktig förfarande, EU-olagligt, utifrån rubricering av sakfråga utifrån följande;
1.
Alla målen handlar i sak om gränsöverskridande vård inom EU/EES och motparten är myndigheten Försäkringskassan.
2.
I alla målen rubriceras i sak ärendena generellt utifrån Försäkringskassans uppfattning om sak frågan, dvs. domstolarna tar partisk ställning i sakfråge ärendet/rubriceringen vilket strider mot opartiskt och sakligt utifrån Rättighetsstadgan artikel 41(bifogas som bifogad fil).
3.
Utifrån EU-rättspraxis dom i mål C-173/09 av datum 2010-10-05(bifogas som bifogad fil) konstateras följande, citat:
31. Det följer vidare av fast rättspraxis att en nationell domstol, som inom ramen för sin behörighet ska tillämpa de unionsrättsliga bestämmelserna,är skyldig att säkerställa att dessa regler ges full verkan, genom att med stöd av sin egen behörighet, om det behövs, underlåta att tillämpa varje motstridande bestämmelse i nationell lagstiftning, i förevarande fall den nationella processregel som nämns ovan i punkt 22, utan att den behöver begära eller avvakta ett föregående upphävande av denna genom lagstiftning eller något annat konstitutionellt förfarande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 9 mars 1978 i mål 106/77, Simmenthal, REG 1978, s. 629, punkt 24, svensk specialutgåva, volym 4, s. 75, och av den 19 november 2009 i mål C‑314/08, Filipiak, REU 2010, s. I-0000, punkt 81).
Denna färska EU-rättspraxis påvisar att detta gällt över lång tid men domen åberopas som bevis just pga. att den är helt färsk av datum 2010-10-05. Sveriges skyldigheter gentemot EU-medborgarna i Sverige underlåts/kränks återigen utifrån svenskarnas EU-rättigheter dessutom av domstolarna FIH och FIK som skall vara opartiska och sakliga!
4.
EU-rätten har företräde framför nationell rätt inklusive grundlag.
I mål nr 6/64 Costa mot ENEL i mål 11/70 Internationale Handellsgesellschaft fastslog EG-domstolen att EG-rätten även har företräde framför medlemstaternas grundlagar.
Därtill är det felaktigt påstå att en generell bestämmelse hos Försäkringskassan som hindrar alla svenska medborgares EU-rätt i en sakfråga är ett enskilt ärende. Inskränkningen gäller alla ärenden och alla svenskar. Därmed är inskränkningen generell.
Sverige respekterar därmed inte lojalitetsplikten som är fastslagen i artikel 10 EGF och innebär att medlemslandet är bunden att vidta alla åtgärder för att säkerställa sina skyldigheter för att hävda EU-rätten. Sverige respekterar därmed inte heller Rättighetsstadgan 2007/c303/01 som blev svensk lag samma dag som Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett fördrag som för övrigt Sveriges statsminister fick föra i hamn och fick beröm för sitt arbete därmed. I stadgans artikel 54 fastställs bl.a. att ingen bestämmelse får sätta ur spel någon av de rättigheter och friheter som erkänns i stadgan eller att inskränka den i större utsträckning än vad som medges i stadgan.
5.
Förvaltningsrätten, FIH och FIK(domstolarna) generellt, efter som det är påvisat mer än i en domstol och fler än i ett ärende/mål, tar ställning/beaktar myndigheten Försäkringskassans rubricering i sak fråga och delger i handläggning av rubricering av sak fråga på exakt samma sätt som motparten Försäkringskassan! Alltså icke opartisk och sakligt i rubricering av sak fråga av domstolarna(FIH och FIK)och detta strider mot gällande EU-rättspraxis, se dom C-179/09 av datum 2010-10-05, punkt 31 här ovan citerad vid 3.
Opartisk och saklig utifrån svenska EU-medborgares EU-rättigheter är av synnerligen stor vikt att berörda nu inser skall åtföljas av förvaltningsrätten/domstolarna.
Emotser återkoppling från en var tillskriven utifrån att undertecknad ser det som synnerligen mycket allvarligt när EU-rättigheter från tages av så kallad opartisk och saklig domstol!
Förutsätter att Justitiedepartementet och Domstolsverket inser allvaret i att domstolarna har att tillämpa den EU-lag som staten Sverige förbundit sig till anno 1995.
Emotser återkoppling mycket skyndsamt via e-post till [email protected]
All kommunicering skall ske via e-post vänligen men bestämt.
Undertecknad har rätt enligt ombudsfullmakt att företräda 810618-2937 och 421028-6847.
Vi alla drabbade begär upprättelse av staten Sverige och att Sverige mycket skyndsamt rättar till dessa felaktigheter utifrån EU-lag och anmodar staten Sverige att utge skadestånd utifrån av Sverige kränker dessa medborgares EU-rättigheter!
Fullmakter bifogas som bifogad fil.
Nyhetsbrev om EU-rätt-6 2010 bifogas
Solberg 2010-10-18
Ulf Bittner
Sagavägen 135
895 98 Solberg
Sweden
tfn 0661-502 06 (international 0046 661 502 06)
mobil tfn 070-357 46 59 (international 0046 70 357 46 59)
SKYPE nr voulf56